Min katt Vinter föddes i maj 2009. Han föddes som hemlös och spenderade sin första tid utomhus med sin mamma och sina syskon innan Örebro katthem tog in familjen till sin verksamhet.

Jag började som volontär på katthemmet 2012 och fastnade för Vinter på en gång. Han var så vacker. Ingen kunde dock ta i honom. Han tyckte att människor var läskiga. Han älskade däremot katter och var många katters bästa vän. Efter något år som volontär på katthemmet började jag och flera andra se en förändring hos Vinter. Han var tröttare, hade sämre humör och började hoppa på tre ben. Han togs till veterinär. Där konstaterades att han hade svår Artros. Han sattes på medicinering, en tablett Prednisolon varannan dag. Vi lyckades få i honom tabletten i mat och godis. Jag bestämde mig för att ta med honom hem till mig och min familj. Först blev det på prov för att se hur mina andra katter skulle ta emot honom. Det gick jättebra. Han visade även hemma vilken kattkompis han är. Vinter blev kvar hos oss och vi adopterade honom.

     

Jag lärde mig att tabletterna togs bäst med kattgodis, s.sk. Stickisar där man kan stoppa i tabletterna. Jag måste bara tänka på att ge dem innan maten så att han är hungrig och att byta smak emellanåt så att det blir variation. Hemmet är anpassat eftersom han har problem med att hoppa högt. Vi har specialbyggda ramper upp till klösmöblerna, en pall så han kommer upp i sängen, stolar utdragna så han kommer upp på bordet och sen upp till fönstren. Vi har mjuka bäddar i fönstren så han inte blir kall när han sitter där.

Vi har en innätad altan där katterna sitter på olika klösträd. Vinter älskar att vara ute på altanen men blir helt förtvivlad om dörren går igen. Han har med andra ord ingen längtan till att få vara utekatt igen. Utevistelsen får jag begränsa för honom speciellt på våren, vintern och hösten. Är han ute för länge när det är kyligt får han ont.

     

Hans sjukdom har medfört en tandoperation då medicinen förstör tänderna. Han har idag ett fåtal tänder kvar vilket gör att jag får anpassa torrfodret till foder med små bitar. Jag klipper sönder skinkan och räkorna när han får sådant. Han väger lite mer än vad han ska pg a att medicinen innehåller kortison vilket medför viktuppgång.

Vinter har ett, som jag ser det, fantastisk liv trots sina problem. Han är idag en gosig kisse som älskar att man kliar honom på magen och som gärna sover i sängen hos hos oss. Han kommer kanske inte att leva lika länge som en katt utan hans sjukdom men jag tänker se till att han får de bästa dagarna han kan få så länge han finns hos oss.

/Ingela Holmqvist/